HUGO ÄR HÄR!

Vart och framförallt hur börjat man sitt första inlägg som nybliven mamma? Livet har vänts upp och ner, och idag är det två veckor sedan Lilla Hugo kom till oss och gjorde oss till familj. Vi är så kära i den här lilla människan och bubblan som vi befinner oss i är precis som alla säger – helt magisk. Det existerar knappt ett liv utanför vårt hus. Men allt är så klart inte bara rosa skimmer – för den här oron som det lilla livet förde med sig i samma stund jag såg honom för första gången är överväldigande. Jag vet inte hur många gånger per dag jag känner om han andas, känner på honom om han känns för kall eller varm eller analyserar hudens färg. Och det är väl det som är en förälders eviga lott: enorm kärlek men också en evig oro. 

Det nya livet och vardagen, som vi för varje dag lär oss mer och mer om, är verkligen helt fantastiskt. Men också något helt nytt så klart. Han vaknar varannan till var tredje timme på nätterna för mat och det vi gör om dagarna är att gosa, mata, byta blöjor, gå promenader och där emellan ta hand om hemmet och varandra. Det får ta tid att komma in det, för som sagt, det är verkligen något helt nytt. Och jisses vilken respons jag fick när jag la upp min Instastory om amning. Vilket engagemang! Mitt ”problem” (för i princip alla som vill amma dyker på något form utav hinder) var att jag trodde jag fick till hans grepp under de första dagarna på BB, men det visade sig att han tog bröstet ytligt och det gav mig sår som gjorde så fruktansvärt ont! Jag pausade därför amningen i lite drygt en vecka för att låta de läka och körde utpumpad mjölk på flaska (jag producerar mjölk som en hel ko). Men problemet nu är att han vant sig vid flaskan och tycker att flödet från bröstet är lite långsamt, haha, så just nu håller jag på att vänja honom vid bröst igen så att jag förhoppningsvis kan varva flaska med bröst. Eller allra helst klara mig helt på bröstet. Men jag har lovat mig själv att inte slita ihjäl mig, för min kropp har varit fantastisk nog och förtjänar inte att bli hackad på om det inte skulle fungera! Dela gärna med er av era historier i kommentarsfältet vettja!

Och när tiden räcker till så lovar jag er min förlossningsberättelse här i bloggen! Men nu ville jag mest kika in och säga hej ifrån bubblan. Nu ska vi mysa vidare. STOR KRAM <3

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 kommentarer

  1. Ååh, stort grattis igen till den fina lilla killen. Håller med dig om precis exakt allt du beskriver i ditt inlägg. En förevig kärlek, obeskrivlig men även en konstant oro för ett barn med sig. Man lär sig något nytt varje dag! Är det inte något utvecklings mässigt så lär man sig förstå sitt barn. Hälsar en mamma med snart en 1,5åring. Och ja, tiden har sppprungit iväg men vi har njutit till max. Och trots det inte känns så och man ingen hinner stanna upp. Så lever man ju i det, det är fantastiskt! Antar att du smorde med någon form av salva under tiden brösten skulle läcka? Medela är den bästa jag använde! Använder den ännu på torra delar, som nariga läppar. Bästa!! Men som sagt, jag ammade vår son i 9 månader tills han själv sa ifrån. Han fick, från att ha haft 2 tänder uppe och nere sen 6 månaders ålder, 2 nya uppe och nere som nog gjorde mycket ont att han började bita mig och där slutade jag. Men är tacksam att vi kunde helamma i 6 månader och sen introducera gröt och lite mat varvat med bröstet framtill 9 månader. Mina två första veckor var svåra, varvades med maktlöshet, tårar, frustration och obeskrivlig kärlek. Vårt problem var att han inte tog bröstvårtan med rätt grepp och fattade inte galoppen riktigt. Jag producerade också mjölk som en ko och började pumpa för jag fick mjölkstockning som gjorde ont så det skrek om det. Minns att jag en dag stod i duschen med ungefär dolly parton bröst som såg ut att sprängas vilken sekund som helst samtidigt som det sprutade mjölk från dem och jag stod där och duschade varmt i nästan 2h och tårarna forsade. Vilka minnen! För mig fungerande de minsta medela bröstnapparna efter 1 vecka och jag ammade med de amningsnapparna samtidigt som vi testade flaska och efter att vi testade det så var det som att han förstod hur man skulle greppa/ suga. Så när jag sedan tog bort den nappen från bröstet och gav han tutten så bara greppade han som aldrig förr, typ hela bröstvårtan och vårtgården i sig. Man förstår ju inte hur stort grepp det ska vara. Men efter 2 veckor sa det bara klick sen kunde jag amma utan några problem igen. Den känslan var magisk och det gjorde inte alls ont!! Hoppas det kunde vara till någon hjälp och fortsätt vara stark! Du är grym som mamma.
    Kram och all lycka till er familj 💫❤️

  2. Åh, ja amningen är som sagt ett äventyr i sig! Precis som du trodde jag att allt flöt på med amningen när vi var på BB. Sen fick jag såriga bröstvårtor och precis som du säger: AJ! 😬 Inte kul alls. Men jag kämpade på med amningskupor (oj så meckigt!) och tillslut så läkte det. När vi efter sex dagar inte fått sova bra på nätterna så tog vi till flaska med ersättning. Oj vilken skillnad! Helt plötsligt fick vi sova några timmar i taget. Hon var ju hungrig stackarn 😌 Allt eftersom märkte jag att hon sällan blev nöjd av mjölken och vi trappade upp ersättningen. Prio är ju att ens barn är nöjd och mätt. Idag, sju veckor efter hennes födsel, har jag helt fasat ut amningen. I tillägg till att hon inte blev nöjd så mådde inte jag så psykiskt bra av att amma. Kände mig låst på fel sätt och blev olycklig. Jag satt först och ammade och sen Att inte längre amma visade sig vara ett riktigt bra beslut för oss båda. Nöjd bebi och nöjd mamma = 🌟🙌🏼
    Oavsett om man ammar några veckor, månader eller år så ska man inte vrida sig själv ut och in utan göra det som en själv mår bra av. Alla mammor hittar det sätt som passar dom bäst. Och vi är alla superhjältar 💖

  3. Hej stort Grattis till lilla bäbisen. Om man får amningen att fungera är det så värt. Jag kämpade i 6 veckor med amningen I börjar var sår som var svår läkta, hade amnings napp på ena bröstet. Luftade mycket och körde kompresser och smörjde in med olika salvor 🙂 tillslut så läkte det! Och jag kunde börja njuta. Bäbisar vill amma mycket I början och I olika växtfaser. Tror jag satt som längst att ammade i 4 timmar. Finns ngt som heter hamburge greppet man tar tag om bröstet och for det till barnets mun 🙂 kan ta ett tag att få in tekniken, de är ju så ivriga i början 🙂 ge inte upp för det är så värt det!!!

    1. Emelie Wikström

      Tack <3< Yes, hamburge-greppet kör vi all in på här hemma 😉

  4. Jag förstår precis vad du menar ang amningen.. Mitt tips är att ändå försöka vänja Hugo vid bröstet igen om du har såpass bra produktion, och om du vill amma. Du får nog ha tålamod dock.. Att pumpa ut och ge på flaska i flera månader är väldigt tidskrävande och nästan mer stressande då du måste pumpa hela tiden och sen mata.. Jag gjorde så i en månad men det slutade med att jag gav ersättning istället.. Jag gjorde liksom inget annat än att sitta i soffan med pumpning/matning. Men du kommer snabbt känna vad som passar er, och det är det ända som är viktigt. Önskar er stort lycka till med allt!❤️ Kram

    1. Emelie Wikström

      Tack <3 Kram

  5. Varför vill du allra helst att han ska klara sig på bara bröstet? Det är väl perfekt om han kan ta både bröst och flaska, då kan ni ju dela ansvaret:)

    1. Emelie Wikström

      Hej! Jag skulle vilja undvika pumpandet i den mån det går då det tar enormt mycket tid som jag hellre spenderar med bebis 🙂 därför hade jag helst sett att jag helammade. Men som sagt, fungerar båda så blir det också jättebra!

  6. Grattis till er fina lilla grabb! <3

    Vem är proffs på något första gånger man gör det? Inte många!
    Jag trodde som du amningen gick bra. Sen började det göra ont. Och inte är väl det konstigt. Från att ha fått vara ifred till att nån plötsligt ska suga på dem typ HELA tiden, klart det gör ont😅😂
    Men när de väl vant sig och smärtan släpper. Jaa då är det ju dags att bli proffs då, hur blir man det? ÖVA! Öva öva öva. Bebis måste öva, hen har ju liksom inte heller ammat innan. Och mamma måste öva. Tills en dag då man känner sig så bekväm att det är lätt som en plätt. Och låt det ta den tid det tar.
    Tror det tog 1,5-2 månader innan jag kände att yes, äntligen sitter det. NU är det mysigaste som finns, innan var det mest jobbigt, stressigt, vikthets, söligt, ja allt möjligt. Men en dag, förhoppningsvis, om det är det man vill(!!) så släpper alla problem!
    Så mina bästa tips är att öva öva.
    Lycka till!
    Mvh saknar amningen🤗

  7. Stort grattis till er fina son! Det är så kul att följa dig då jag själv födde en dotter för 5 dagar sedan på Förlossningen i Borås. Vi har haft exakt samma problem med fel tag från början vilket resulterade i såriga bröstvårtor och en fruktansvärd smärta. Jag fick oerhört bra hjälp på BB med olika tekniker så nu flyter det på mkt bättre. Mitt tips är att köpa Mam-kompresser för bröstvårtor. Dela en kompress och lägg på bröstvårtorna och låt sitta på länge! Jag har de över natten. På 2-3 dagar så har mina bröstvårtor läkt i stort sett helt och håller. Jag använder även amningsnapp från Medela som har skonat bröstvårtorna jättemkt!
    Gällande känslorna och oron är det så skönt att du berättar om det. Jag känner likadant och det lugnar en del att fler känner likadant så man inser att man inte håller på att bli tokig! Stort lycka till med allt! Ser fram emot att läsa mer på bloggen och även få lite härlig modeinspo för nyblivna mammor! Kram <3